Vad är Sveriges digitala vision Stefan Löfven?
När Hans var en pojke berättade hans mamma för honom om det magiska med tvättmaskinen: hur det räckte för dem att samla ihop tvätten och att maskinen sedan gjorde resten av jobbet. Under tiden maskinen arbetade kunde de gå till biblioteket. Så maskinen gjorde alltså inte bara kläderna rena, på sätt och vis producerade den också barnböcker.
Den magiska tvättmaskinen är en bra metafor för det teknik, datorer och internet har möjliggjort – och magin har bara börjat. Internet har redan förändrat hur vi konsumerar musik, film, böcker, kommunicerar, handlar, dejtar, åker taxi eller hur vi bor, bara för att nämna några exempel. Men det kommer inte sluta där, vi är bara i början av denna digitala evolution och i framtiden kommer data och mjukvara definiera även följande:
- Hur bolag är organiserade
- Hur din bil kör
- Hur din mat tillverkas
- Hur din doktor agerar
- Hur pengar definieras
- Hur produkter levereras
- Hur kläder tillverkas
- Hur forskare forskar
- Hur din hjärna fungerar
- Hur vi dör
Vi står mitt i en tid som kan vara en av historiens viktigaste. En brytpunkt som mänskligheten sällan skådat – och det som sker nu är verkligen exceptionellt. Inte sedan upptäckterna kring eld och uppfinnandet av elektricitet har mänskligheten stått inför en sådan brytpunkt som vi gör nu. Men lika förvånansvärt är hur tyst det är från svenska politiker. Kanske bygger det på okunskap, rädsla eller att man helt enkelt inte har svaren?
Men faktum är att framtiden redan är här och det gäller att agera snabbt innan det är försent. För det räcker inte med att va stolt över att vi har bolag som Skype, Mojang eller Spotify för det som sker är bara början. Data, mjukvara och artificiell intelligens (AI) kommer likt en orkan att beröra och påverka varje industri, organisation, företag och land. Ingen kommer undan och det gäller för alla organisationer och instanser att bli ett mjukvaruföretag.
Så, vad är det som sker och hur kommer det att påverka oss? Det som sker är att precis allt som kan bli uppkopplat blir det. Alltifrån bilar till kläder och vitvaror. Idag pratar vi om att drygt 4 miljarder människor är uppkopplade på drygt 15 miljarder enheter. Innan år 2025 beräknas det handla om minst 75 miljarder uppkopplade enheter. Fenomenet beskrivs som Internet of Things (IoT) och när det aktiveras skapas en enorm mängd data.
Varje swipe, delning, sökning och like lagras – här gäller det att köpa data eller digitala tumavtryck för att kunna läsa av viktig information om mänskligt beteende. För data är den nya oljan med ett enormt stort värde om man bara vet hur den ska processas. Det är genom liknelsen med olja som vi kan förstå Microsofts köp av Linkedin för 238 miljarder eller Facebooks köp av WhatsApp för 139 miljarder kr. Det är inte tekniken eller plattformen de är ute efter utan data aka oljan om hundratals människor. Det krävs tex så lite som fem (!) gilla-markeringar på Facebooks plattform för att avslöja din politiska hållning, ekonomi och sexuella läggning.
Idag skapas 2.5 triljon (!) bit av data varje dag. Data som ingen människa kan processa men som maskiner klarar av. För att förstå kvantiteten så har 90% av all data skapats sedan 2016. När du tar all data, programmerar instruktion och slår ihop det med teknik så skapar du supersmarta datorer. Väv in en del kodning kring ”mänskliga” element så har du artificiell intelligens.
För att förstå detta vill jag exemplifiera med en läkare, ett akademiskt tungt yrke som kräver många år av studier. Att bli en allmänläkare kräver minst sju års studier med extremt många lästimmar och tentor. En superdator kan läsa in all den kunskap som en elev tillskansar sig under hela studieperioden, plus allt det som någonsin forskats och skrivits om inom medicin – på bara en sekund. Därtill har nog den där eleven antagligen glömt bort en del saker kort efter tentan, men det gör inte datorn. Den mänskliga hjärnan är helt enkelt inte nog utvecklad för att processa så stor mängd information då vi som varelse är mer känslomässigt betingade. Det som händer är alltså följande:
- Allt blir uppkopplat
- Data tar över världen
- AI äter upp data
I vår tid finns det två läger. Ett med Elon Musk i spetsen som ska rädda mänskligheten från superdatorn som fruktas ta över världen förgöra mänskligheten. Sedan det andra lägret med Mark Zuckerberg som menar att vi istället behöver jobba tillsammans med datorerna för att skapa en bättre framtid. Frågan jag vill ställa handlar om var Stefan Löfven och Sveriges ledande politiker står i frågan?
Allt för ofta kör politiker strutsmetoden, där man stoppar huvudet i sanden och inte lyfter blicken. Robotar klarar idag av diverse gymnastik, de kan skapa musik, måla tavlor, producera en låt och klarar t. o.m. av ett antagningsprov till universitet. Genom teknik kan blinda idag se och människor som tappat en arm återfå den. Teknik och digitalisering möjliggör enorma saker och visst låter det ofta som ren magi. Men om vi lyfter blicken och tänker på vårt land kan man fråga sig vart Sveriges roll är i morgondagens digitala värld? Här är några öppna frågor till statsministern och Sveriges politiker:
1. Vad är visionen för Sveriges digitala framtid?
På vilket sätt ska Sverige vara konkurrenskraftigt i en digital ekonomi och hur ser Sverige ut 2100?
2. Hur går era tankar kring regleringar inom digitalisering?
Jag har genom åren via föreläsningar och texter försökt att prata om betydelsen av regleringar, etik och moral inom digitaliseringen, men kan inte säga att gensvaret har varit något vidare. Men frågorna har aldrig varit så aktuella som nu. För vart drar vi gränser inom integritet, data och AI? För att vara väldigt konkret så anser jag t. ex. att artificiell intelligens ska starkt reglerat och kanske t. o.m. förbjudas helt inom det militära. Vi måste definiera vad som är rätt och fel innan det går riktigt snett.
3. Hur ser vi på lärande och utbildning framöver?
Som skolan är utformad idag lär vi ut saker som är passé för morgondagens arbetsmarknad. Skolan är i mångt och mycket byggt som industrin, likt en fabrik som ska produceras produkter för konsumtion. Men i ett informationssamhälle är kunskap en konstant färskvara som aldrig sinar. Krasst så lär vi idag våra barn många färdigheter som AI-robotar framgent kommer kunna behöva en bråkdels sekund för att kunna.
Enligt World Economic Forum kan robotar och AI ersätta så mycket som 800 miljoner jobb innan år 2030. Allt vi lär våra barn borde vara radikalt annorlunda mot robotarnas förmåga. För i en tid där allt digitaliseras ökar värdet på det som inte kan digitaliseras. Kreativiteten, innovation, flexibiliteten, social intelligens och ledarskap är några av dessa förmågor.
Ja, vi borde vara rädda för robotar om vi väljer att konkurrera med robotar. Men om vi lär oss att samarbeta med dem och använda dem till vår fördel kan vi säkra Sveriges framtid som ett innovativt land i framkant och skapa magi.
Här skulle vi behöva svar från våra politiker och då vill jag fråga högsta chefen: hur tänker du Stefan Löfven?
Arash Gilan är medgrundare och VD till digitala byrån Viva Media och författare till boken "Get Digital or Die Trying"