Möten, makt och mångfald

I ett land där Anna under en livstid tjänar nästan 4 miljoner kronor mindre än Anders, där hon får sämre vård, sköter det mesta av det obetalda hemarbetet och innehar mindre makt och inflytande, behöver vi fundera över hur vi kan bidra till ett samhälle med mer de facto jämlika möjligheter och därmed mer jämlika utkomster. Vad har möten med detta att göra? Inte så lite, ska det visa sig…

Jag kollade upp statistik kring jämställdhet i arbetslivet och föga förvånande är det ganska deprimerande läsning. På toppen i hierarkin hittar vi fler börs-VD:ar som heter Johan än vi hittar kvinnor. I snitt tjänar en kvinnlig akademiker nästan 4 miljoner mindre under ett arbetsliv än den manliga kollegan. I 9 av 10 yrken har män högre lön, trots att kvinnor har högre utbildning. Och så vidare.

På arbetsplatserna tar sig ojämlikheten många uttryck. Undersökningar visar att om talartiden på ett möte slumpmässigt fördelats jämlikt mellan könen, upplever alla mötesdeltagarna (kvinnorna också) att kvinnorna pratat bort mötet. Det handlar om normer och kulturer. Vi är vana vid att männen ska dominera. Redan i skolåren tar killarna runt 70% av airtimen, och den siffran hålls konstant in i arbetslivets möten. De goda nyheterna är att vi kan ändra på detta med goda möten.

Mötet är viktigt ur maktsynpunkt. På möten fattas beslut. På möten delas och diskuteras information. Påverkan sker. För att ta tillvara på allas kompetenser och ge inflytande (och därmed skapa engagemang) är det viktigt att skapa inkluderande möten, där ni låter alla kollegor få vara med och prestera på topp.

Det är extra viktigt, för möten är också kulturbärande. Det betyder att goda och dåliga vanor på arbetsplatsen har en tendens att manifesteras och befästas i mötet. Är organisationen hierarkisk och maskulint dominerad, tenderar mötena att vara hierarkiska och maskulint dominerade. Samtidigt befäster sådana möten organisationen som just hierarkisk och maskulint dominerad. Beroende på hur ni arbetar med möten kan det alltså leda till en positiv eller negativ spiral. Den skicklige mötesledaren skapar bättre och mer inkluderande möten och i längden bättre och mer inkluderande organisationer.

Organisationer med en fungerande möteskultur har också en mötesstruktur som säkerställer att jämställdhets- och mångfaldsplaner verkligen efterlevs, och inte bara blir en agendapunkt som ska bockas av på ledningsmötet. Mötet är det viktigaste förändringsverktyget en organisation har. Mötet kan användas strategiskt för att förändra en kultur.

Chefer och mötesledare som är medvetna om hur maktstrukturer negativt kan påverka en arbetsplats, kan motverka sådana effekter på sina möten. Med bättre möten kan du också alltså skapa en bättre organisation! En bättre organisation som också i handling värderar Anna lika högt som Anders.

Stay gr8!

Micke Darmell

Mötesevangelist och grundare av företaget gr8 meetings som hjälper organisationer att förbättra sin interna möteskultur.