"På mina föreläsningar kan budgeten bli en bal på slottet"

– Jag har alltid gillat ordning och reda och att faktiskt tjäna pengar. Jag gillade matte i skolan och då sa de till mig att det var ekonomi som gällde, så det var vad jag läste i gymnasiet. Därefter började jag på en liten redovisningsbyrå.

Hur trivdes du där?

– Jättebra, dock var jag mer intresserad av den operativa verksamheten, att sitta på ett kontor hela dagarna passade egentligen inte mig. Så då började jag istället arbeta med export hos en av våra kunder. Efter det sökte jag mig till Bulten, en grossistfirma inom fordonsindustrin i Kungälv och det var mitt livs allra bästa val.

Vad intressant, vad var det som gjorde att det blev ditt bästa val?

– Jo, där fanns en vd som hette Roger Strutz och han kom att förändra mitt liv. Han var en otroligt engagerad och närvarande ledare. Han tittade alltid sin personal i ögonen och lyssnade på oss så man kände sig alltid sedd i organisationen. Jag tänker på det när jag möter elever i korridorerna här på IHM att jag vill titta dem i ögonen och le precis som Roger Strutz gjorde med mig. Ett leende och att bli sedd kan göra så mycket för någon annan.

Hur utvecklades din roll på Bulten?

– Jag fick möjlighet att prova på många olika roller men till slut hade vi bland annat så hög leveransprecision att det fanns inte så mycket kvar för mig att göra och då sökte jag mig vidare. Eftersom jag tävlade och tränade med min hund på den tiden så sökte jag mig till och började arbeta på ett grossistföretag inom husdjursbranschen som hette Unipet. Där arbetade jag som controller och jag bytte affärssystem samt ansvarade för prissättning. Det handlade om 6000 artiklar i fyra nordiska länder så det var många att hålla reda på.

Du verkar ha varit involverad i många spännande bolag?

– Ja absolut, jag var exempelvis ekonom på Poseidon Diving Systems i Åkered. Där tog de fram en ny sorts dykutrustning som hette Rebreather. Det som var spännande med den var att det inte kom några bubblor från den som de traditionella dykutrustningarna som fanns på marknaden.

När startade du din konsultfirma?

– Det var 2012, jag ville komma utanför kontoren igen. Jag hade jobbat mycket med YH-utbildningar och suttit med i ledningsgrupp och fick därför förfrågan om att föreläsa för ekonomistudenter. Det visade sig vara jättekul. Då sa det till mig att lära ut ekonomi till ekonomer är lätt för de gillar ekonomi, men du ska prova en säljklass. De flesta där gillar inte ekonomi och jag svarade: bring it on! Och kanske ska jag tacka den klassen för det tog mitt företag på en ny väg då jag upptäckte behovet att förklara ekonomi på ett enklare och mer intressant sätt.

Och du trivdes i rollen som föreläsare?

Absolut, men samtidigt kände jag att det saknades relevant kurslitteratur. Då tog jag tag i det och började skriva böcker. Första boken var Ekonomistyrning för säljare, sedan fick jag skriva en sjunde utgåva av en ekonomibok Företagsekonomi – från begrepp till beslut, och min senaste bok heter Praktisk affärsekonomi för chefer och entreprenörer.

Men det måste varit svårt att börja skriva kurslitteratur om ekonomi?

– Nej men jag tyckte inte det, jag kände att det här kan jag. Det var många av mina elever som undrade varför det inte finns några böcker som är skrivna så som jag pratar - så jag skrev helt enkelt en bok så som jag pratar. Många böcker är skrivna av ekonomer till andra ekonomer, men det är viktigt att man tänker på mottagaren. I dagens samhälle när de flesta yrkesroller har ett ökat ekonomiskt ansvar är det viktigt att man börjar ta tag i att förstå ekonomi. Är då hindret för stort och komplicerat startar man inte den resan.

Hur viktigt skulle du säga att kommunikation är inom pedagogik?

– Extremt viktigt, det var faktiskt därför jag döpte vårt företag till Enklare-gruppen. Jag vill förenkla det andra gjorde svårt. När jag tog upp ämnet ekonomi blev de som lyssnade ofta reserverade - men gjorde jag det enkelt så blev de istället mottagliga. Ett knep för att förenkla är att använda jämförelser. På mina föreläsningar kan budgeten bli en bal på slottet och nyckeltal användas i idrottssammanhang.

Och ute i arbetslivet, hur stor roll spelar god kommunikation där?

– Allting hänger på kommunikation. Vi behöver sociala ekonomer, inte ekonomer som bara sitter med excelark. Många tror att redovisningsekonomer endast ska bokföra och registrera fakturor, men det gör man nästan inte idag. De flesta större företag har automatscanning där fakturorna kommer på mail direkt in i systemet. Är sedan fakturan korrekt uppsatt går den oftast direkt till betalning. Därför behöver vi inga ekonomer som sitter med fakturor, vilket jag själv gjorde för 20 år sedan när jag var redovisningsekonom. Idag handlar rollen om rådgivning, kommunikation och ekonomiskt ansvar och styrning.

Du kom i kontakt med IHM 2014, vad fick dig att söka dig hit?

– Jag gillade att föreläsa och i Göteborg är IHM skolan som har bäst rykte. Så jag kontaktade IHM och frågade om det hade behov av nya lärare och det hade de. Sedan har jag blivit kvar.

Hur skulle du beskriva Yrkeshögskolan på IHM?

– Kompetenta, engagerade och intresserade elever i härliga lokaler… som doftar näringsliv. Jag älskar förresten hur det är möblerat här på IHM, det är en av få skolorna med runda bord vilket hjälper mig i min pedagogik. Det skapar mycket bättre förutsättningar för diskussion och utbyte av erfarenheter.

Vad skulle du säga att en student får ut av utbildningen ekonomi- och redovisningskonsult på IHM?

– Man får en grundplåt med de viktigaste byggstenarna inom ekonomi. Något som är oerhört bra med YH-utbildningar är att studenterna genom LIA-perioderna får en chans att prova på jobbet samtidigt som de läser. Det är ett bra upplägg att man efter ett halvårs studier får komma ut i arbetslivet och använda det man lärt sig här på IHM. Sedan får man komma tillbaka och använda sig av vad man lärt sig från företagen i skolan. Därefter är man redo för att ge sig ut på ännu en LIA-period till och sen är man redo för arbetslivet.