Thomas Persson leder Yrkeshögskola i expansion

IHM Business School har utbildat inom Yrkeshögskolan sedan utbildningsformens start 2009 och initiativet har tagits emot med öppna armar från näringsliv och arbetsmarknad. Vi kontaktade chefen för Myndigheten för Yrkeshögskolan, Thomas Persson, för att prata historia, framtid och vad som gör att YH lyckas så väl.

Thomas Persson YH

Bild: Myndigheten för Yrkeshögskolan

Vad har du personligen tagit med dig under Yrkeshögskolans resa?

– Kraften i att arbetsmarknad och studerande har gemensamma intressen i den här formen. Det är på något sätt det unika i YH-systemet, att arbetsmarknaden vill ha kompetens och de studerande vill ha jobb. Det gör att det blir väldigt spännande eftersom det är väldigt starka intressen som sammanfaller.

Hur har attityden gentemot Yrkeshögskolan förändrats under årens lopp?

– Bland allmänheten och arbetslivet har det har skett en positiv utveckling kring Yrkeshögskolans status, man kan se hur kurvorna under de här tio åren sakta men säkert går uppåt. Om man fördjupar det lite kan man säga att i början värderades Yrkeshögskolan inte sällan mot Högskolan, utan att ta hänsyn till dess olika syften - men idag är det fler som ser att det är två kompletterande utbildningsformer med olika innehåll och olika innebörd. Båda behövs.

Hur särskiljer sig yrkeshögskolan mot högskola och universitet?

– Dels att innehållet i yrkeshögskoleutbildningarna inte bestäms av staten. Dels så skiljer sig YH:s syfte mot högskolan. Huvudsyftet är att arbetsmarknaden ska få sitt kompetensbehov tillfredsställt. Vid högskola och universitet är det tvärtom, där är det individens utveckling som är nummer ett, på yrkeshögskola är det arbetsmarknaden som är nummer ett.

Finns det någon mer tydlig skiljelinje mellan utbildningsformerna?

– Man skulle kunna säga att om man jämför yrkeshögskola och högskola så ska högskoleutbildningar ge förmåga, kunskap och kompetens att klara av förändringar på arbetsmarknaden under lång tid - därför finns det också ett fokus på teorier och på vetenskap inom högskolan. Yrkeshögskolan har inte samma långa tidshorisont utan handlar mer om att försöka tillfredsställa de behov som arbetslivet har just nu.

IHM firar 10 år inom Yrkeshögskolan, läs mer här

Men med tanke på hur fort samhället förändras idag, är det inte svårt att utbilda sig för det långa perspektivet - oavsett hur man gör?

– Så är det, men vissa grundläggande kunskaper och samband håller faktiskt över tid även om tekniken förändras - till exempel mänskligt beteende kan man lära sig en hel del om, kunskap som även fungerar över tid.

Hur ser skillnaderna på arbetsmarknaden ut för respektive utbildningsform?

– IFAU (Institutets för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering) gjorde en intressant studie 2016. Där såg man hur många som får jobb efter YH, sedan gjorde de ett statistiskt mått där de mätte YH mot Högskola. Då såg man att övergången i arbete är hög vid både, man tittade också på löneutveckling och då var det så att medellönen för en individ med YH-utbildning ökade med 100 000 per år efter examen - vilket är mycket. Efter högskoleexamen ökade medellönen inte riktigt lika mycket, men efter ett par tre år var man dock uppe i samma nivåer.

Börjar de två utbildningsformerna, yrkeshögskola och högskola, närma sig varandra?

– Absolut, vi tycker att rörligheten mellan systemen bör ses över. Idag blir det en individfråga om man rör sig från det ena systemet, till det andra, men man skulle kunna skapa en del genvägar genom att de här två olika utbildningsformerna erkänner varandra och varandras nivåer. Det är ett arbete som pågår.

Hur sammanfogade förväntas utbildningsformerna bli?

– Utgångspunkten är ändå att det är olika utbildningssystem med olika syften och olika uppbyggnad. Det är inte så att målet är att de ska bli mer lika varandra, däremot ska de individer som studerar i det ena systemet kunna fortsätta i det andra systemet på ett enkelt sätt. Det finns också i förslag att man kanske vill in och ändra i regelverket för att underlätta.

Hur tror du utbildning och kompetensutveckling kommer utvecklas generellt?

– Grundläggande utbildningar kommer säkert finnas kvar, men däremot kommer det finnas ett större utbud av möjligheter för fördjupningar, specialiseringar och påfyllnad. Jag tror fler utbildningar kommer bli behovsanpassade och kortare. Idén om att man först utbildar sig när man är runt 20, 25 år och sedan inte utbildar sig mer under livet, den fungerar inte idag.


Vilken yrkesroll skulle passa dig bäst?

IHM yrkeshögskola tar dig raka vägen till arbetsmarknadens framkant. Se våra yrkesguider och läs om vilket yrke som passar dig bäst