Ingenjörer, stå på er!

En undersökning från Ny Teknik visar att ekonomer dominerar, och trots att ingenjörsutbildningarna tillförts mer ekonomi och management, har det ännu inte fått effekt. Vad kan det bero på?

En av anledningarna är att det inte längre räcker att ”bara” ha en bra produkt eller innovation – du måste också förstå hur du ska transformera den till en bra ”affär”. Detta kräver flera saker – en är att kunna diskutera och förstå kundperspektivets betydelse. Eller som Camilla Palmertz, ingenjör och entreprenör med fötterna i bilbranschen, säger ”jag kände mig lite obekväm när vi satt med samarbetspartners i diskussioner som handlade om marknader och marknadsföring”.

Fokuseringen på business har lett till att den professionella chefen som yrke vuxit fram, och som konsekvens har ledarskapet tagits ifrån ingenjörerna, som sett sin roll minska i de centrala beslutsprocesserna. Som tidigare forskare inom ledarskap skulle jag kunna lista en mängd egenskaper och kompetenser som krävs för ledarskap och beslutsfattande – men den listan blir ofta så lång att den blir meningslös.

Faktum kvarstår dock, att om man framgångsrikt ska kunna erbjuda produkter som kunder vill köpa, behöver man vara kunnig och kompetent inom affärer. Det innebär att man behöver kunna business-språket för att delta i samtal som handlar om marknadsandelar, SWOT-analyser, affärsmodeller, affärsutveckling, ROI med leverantörer, köpare och investerare.

Men ett språk är så mycket mer än bara en massa ord och terminologi. Det är också en kultur som man måste lära, förstå och uppleva för att framgångsrikt kunna interagera med ”de andra”. Och hur lär man sig? Jo, genom att göra!!! Kompetens skapas i handling. Det är därför företag mer och mer fokuserar på att anställa människor med erfarenhet. Det är därför det är så viktigt att man tidigt i sitt liv börjar med allehanda jobb.

Är då ingenjörer helt kassa på att fatta beslut? Herregud, kan man tänka, de är ju för sjutton utvecklare! Nej då, ingenjörer drivs av detalj och analys, samtidigt som de är duktiga problemlösare som också kan tänka utanför boxen och ta risker. Dessutom är de naturligtvis teknik-drivna och förstår hur teknik fungerar – något annat vore väl oerhört.

Men eftersom de ofta blir satta i specialistfunktionen, är de inte längre vana att ta ledarskapet. De får inte möjlighet att träna upp sin helhetsförmåga, och de är inte heller särskilt bra på att marknadsföra sig själva. Det är datan och resultatet som är viktigt, inte de själva.

Utbildningarna de får innehåller sällan stora mängder ledarskap eller någon form av affärskunskap och odlar inte någon form av business attityd. Det här tror jag gör att man skapar en tveksamhet eller oro inför att söka den typen av positioner. Därför är det så viktigt att man vågar söka sig utanför sin professionella roll för att inhämta kunskap från andra områden.

Vill man sitta i en ledande befattning, krävs det att man har en djupare förståelse och en helhetssyn på affären för att kunna göra rätt affärsval för framtiden. För i företag och projekt står affären och lönsamheten alltmer i fokus, och kunskap, färdigheter och kompetens ger och inger trygghet och respekt.

Vår värld genomgår oerhört stora förändringar, som vi fortfarande inte vet vidden eller skopet av. Men det som blir alltmer tydligt, är att vi med den här förändringstakten behöver vara i en ständig utbildningscykel, vare sig det är på jobbet, i studiecirkeln eller genom att gå en affärsutbildning.

Så nu ingenjörer finns det inget som hindrar er från att ta tillbaka ledningen och sätta ekonomerna på plats!