Industri 4.0 - smart, effektivt och lönsamt
Industri 4.0 är som namnet antyder den fjärde i ordningen. Först ut var ångmaskinen, därefter elektriciteten och som nummer tre kom datorn och med den utvecklingen av tunga robotar. 2011 myntade Wolfgang Wahlster begreppet Industri 4.0 för den fjärde industriella revolutionen som vi just nu befinner oss i, digitaliseringen.
Tidigare har diskussionerna handlat om avsaknaden av teknik för att skapa de smarta fabrikerna, nu är centralfrågan snarare finansiell. Digitaliseringen är här för att stanna men vad får vi ut av den smarta fabriken?
En intressant möjlighet som träder fram med den nya tekniken är förutsättningarna för att skapa kundspecifika och samtidigt lönsamma produkter. Tidigare har massproducering varit det enda försvarbara sättet att arbeta vid tillverkning av enklare produkter, för att bibehålla lönsamheten inom företaget. Målet idag är snarare att kunden ska kunna kravspecificera och designa sina egna skor på tisdagen, få dem skickade hem till dörren på torsdagen och inviga desamma lagom till fredagens afterwork – detta till liknande kostnader som vid massproducering. Givetvis är detta bara startskottet på vad som kan komma att bli möjligt och skapar en nyfikenhet i vad företagen och konsumenterna kommer på här näst.
Tyskland är det land som idag leder utvecklingen. De har redan nu investerat miljardbelopp i den teknik som ska komma att revolutionera industrin. Tyskland som är kända för just sin starka industri ser också detta som en möjlighet att flytta hem den till egen mark. I och med den billiga arbetskraft som i det flesta fall kommit öster ifrån har många fabriker av ekonomiska skäl flyttats utomlands. Genom de smarta fabrikerna och den nya tekniken kan industrierna åter flyttas hem och samtidigt förhålla sig till en hållbar och resurseffektiv produktion.
Men tro inte att de smarta fabrikerna betyder slutet för oss människor inom tillverkningsindustrin, snarare tvärtom. Är det något som de tidigare industriella revolutionerna har lärt oss är det att människan är den viktigaste tillgången i nya industrier. Utmaningen blir att lyfta ingenjörskonsten med hjälp av digitaliseringen, men också faktorer som innovativa affärsmodeller och hållbarhet är minst lika viktiga som produktionstekniken. Allt måste fungera i en symbios.
Sverige är ett land med hög IT-mognad och en god teknikvana. Men det behövs ändå kompetensutveckling för att fullt ut kunna ta emot industri 4.0 och de nya möjligheter som detta innebär. Så vad ska företagen göra för att möta teknikutvecklingen?
När Sveriges näringsminister Mikael Damberg (S) den 21 januari i år presenterade strategin för ny-industrialisering delade han in det i fyra stycken fokusområden.
- Industri 4.0, för att ta vara på digitaliseringens möjligheter
- Hållbar produktion, för att stärka industrins förmåga till hållbar och resurseffektiv produktion
- Kunskapslyft industri, för att säkra industrins kompetensförsörjning
- Testbädd Sverige, som syftar till att skapa attraktiva miljöer för innovation
Idén om att ny kunskap och nytänkande är vägen framåt, delas av Sveriges ingenjörers innovationspolitiska utredare Johan Sittenfeld. Han tycker det är bra att regeringen lyfter fram behovet av livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling.
Att bygga en smart fabrik är en sak men för att få den lönsam, krävs det ingenjörer med ett helhetstänk kring både teknisk och affärsmässigt lönsamhet. Morgondagens ingenjörer behöver utöver sin civilingenjörsexamen även vara tränade på affärsskola för att kunna förutse och förstå hur omvärldsförändringar påverkar det egna företaget. De ska kunna se morgondagens affärsmöjligheter för att därmed kunna lägga upp rätt strategi för tillväxt och konkurrens. De ingenjörer som behärskar detta och som även vet hur man mäter och följer upp verksamhetens effektivitet – kommer att vara mycket efterfrågade på marknaden.
