Hur kan du undvika att rekrytera en psykopat?

Den idealiska medarbetaren har en personlighet som präglas av en väl utvecklad emotionell intelligens, EQ. Inte ens yrkesskicklighet eller förmågan att passa in i en viss företagskultur väger tyngre, enligt affärsledarna i undersökningen.

Problemet är bara att psykopaten är expert på att framställa sig som den ”perfekta” medarbetaren vid en rekrytering, för att sedan visa sitt rätta jag när anställningen är genomförd. Det råder inget tvivel om att EQ är klent utvecklad hos psykopater, och här gäller det alltså att kunna skilja äkta vara från falska kopior för att inte bli lurad. Frågan är bara hur?

Låt oss titta lite närmare på vad som skiljer psykopater från vanliga, hederliga människor.

1. Belöningen kommer när arbetet är utfört

Medarbetare med hög EQ drivs inte av pengar och kortsiktiga belöningssystem. De arbetar i trygg förvissning om att belöningen kommer när arbetat är utfört. De har organisationens bästa för ögonen och räcker gärna andra medarbetare en hjälpande hand om så behövs.

Psykopater gör tvärtemot. De drivs av pengar och mäter framgång i pengar. Helst vill de ha belöningen innan frukten av deras arbete går att skörda. Kan de inte tillskansa sig bonus och förmåner, stjäl de och fuskar med allt från timrapportering till sjukpenning.

2. Löser konflikter och är metodiska problemlösare

Idealiska medarbetare förstår att konflikter är en naturlig del av livet. De skapar dem inte medvetet och går heller inte till personangrepp, utan tar lugnt och metodiskt itu med de problem och konflikter som uppstår, med ambitionen att nå uppställda mål i organisationen.

Psykopater däremot skapar medvetet och metodiskt konflikter i syfte att nå sina egna mål på jobbet. De stimuleras av bråk men spelar alltid med dold agenda för att slippa ta ansvar för de bränder de tänder. Personangrepp är deras specialitet.

3. Är modiga och kan fokusera och prioritera

De idealiska medarbetarna låter inte egot ta överhanden utan kan skilja väsentligt från oväsentligt. Därigenom kan de prioritera och fokusera på vad som är viktigt i arbetet. De har även modet att framföra genomtänkta åsikter med takt och ton.

Psykopater får i jämförelse åter bottenbetyg. Deras grandiosa egon har inga gränser. Egennyttan får alltid högsta prioritet medan allt annat förhalas och ”glöms bort”. De är dessutom professionella lögnare som slickar uppåt och sparkar neråt.

4. Arbetar för konstruktiv utveckling och förbättring

De idealiska medarbetarna har inga problem med att se sina brister. De vill ständigt förbättra både sig själva och de tjänster och varor som de producerar. De söker aktivt efter konstruktiva lösningar och har heller inga problem med att ta åt sig av välförtjänt beröm.

Psykopater saknar självinsikt, ser sig som ofelbara och ser bara brister och fel hos andra. De skapar ständigt problem men struntar i att åtgärda dem. Krutet lägger de istället på att skylla ifrån sig och leta syndabockar. De tar däremot ogenerat åt sig äran av andras arbete.

5. Har integritet och är omtyckta ledargestalter

Idealiska medarbetare är omtyckta och respekterade av omgivningen. De har integritet, god ledarskapsförmåga och är goda representanter för organisationen i möten med kunder och klienter. Råkar de på knepiga människor försöker de snabbt hitta fungerande lösningar.

Psykopater är urtypen för knepiga typer. De blir aggressiva och hotfulla så fort något går dem emot. Psykopater är också översittare som ser medling och förhandling som personliga strider de ska vinna till varje pris. Ledarstilen stavas kontroll och detaljstyre.

Den idealiska medarbetaren är alltså inte ”perfekt”, utan ser sina brister och är villig att utvecklas och arbeta för organisationens bästa. Psykopaten däremot, ger sken av att vara just ”perfekt”, något som i realiteten bara är en fantasiprodukt. Utmaningen under en rekrytering ligger alltså i att vara sakkunnig, skarpsynt och behålla fötterna på jorden.

Christina Davisson är språkvetare och har undervisat i bl a retorik på Stockholms universitet. 15 års analys av presentationsmaterial har lett till specialintresset hur retorik kan användas för att manipulera budskap i syfte att ljuga och dölja fakta.