Den digitala revolutionen som förändrar allt

Jag har i introduktionen till denna bloggserie: Från digitala dinosaurier till digitala mästare konstaterat de tre sanningarna kring digitalisering; tanken kring att allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras, och kan antingen bli ett hot eller en möjlighet för dig.

Just där, har du som ledare ett vägval att göra. Antingen ser du de enorma möjligheterna eller så börjar sakta men säkert din affärsmodell och bolag att dö för att du bara ser hot. För oss är digitalisering en överlevnadsfråga, för mitt bolag, men även för hela vårt lands framtida näringsliv. Industriella revolutionens tid är förbi och den digitala revolutionen är född. Företag måste förstå att vi lever i den digitala ekonomin. Och att den digitala ekonomin innebär en övergång från industrisamhällets hierarkiskt styrda processer, med fokus på produkter för en massmarknad, till användarfokuserade och individualiserade digitala tjänster. Detta är en enorm skillnad och förståelsen av detta är avgörande för att du och ditt bolag ska bli digital mästare i er bransch.

Internet är en oerhört fascinerande mänsklig uppfinning som är svår att förstå sig på men som man hela tiden lär sig att förhålla sig till. Det vi vet är att datorer och internet förändrat mänskligheten i en grad som inte kan jämföras med något annat i historien. Från kalkylsystemen, persondatorn, affärssystem, integrationsplattformar, CRM-system till det mobila, med en rejäl kickstart 2007, då Apple släppte den första versionen av iPhone.

Vi skulle kunna likna digitalisering vid en varelse som muteras och bara blir större och större, en varelse som skapar och möjliggör saker som människan bara kunde drömma och fantisera om, och ständigt förändrar vår värld. Vem som helst kan idag med rätt hårdvara kombinerat med rätt mjukvara snabbt bli en global faktor att räkna med. Hur stor är denna kraft? I grafen nedan ser ni att det tog telefonen 75 år att nå 50 miljoner människor, något som Angry Birds uppnådde på endast 35 dagar.

Allt kan delas - möjligheterna med delningsekonomi

Som tidigare nämnt har digitaliseringen möjliggjort helt nya typer av affärsmöjligheter. Delningsekonomi handlar om att skapa nätverk via internet för att dela på olika typer av prylar eller upplevelser. Vi har idag världens största taxi-bolag, Uber, och de äger inte en enda bil. Vi har världens största e-handel, Alibaba, och de har inget eget lager. Vi har världens största hotellföretag, AirBnb, och de äger själva inga hotell. Vi har även världens största skapare av innehåll och texter, Facebook, och de skapar knappt något innehåll själva. Just Shared Economy, eller delad ekonomi där exempelvis Uber befinner sig, är ett oerhört intressant område som digitaliseringen möjliggjort. Många start-up bolag befinner sig här och vill kläcka nästa stora idé om delad ekonomi. Delningsekonomin möjliggör en effektivare värld som får bukt med vår tids enorma slöseri och påvisar en av de allra största fördelarna med digitalisering; effektivisering.

När robotarna och automatisering tar över - försvinner jobben?

Larmrapporterna börjar komma allt oftare, om hur digitalisering gör att massvis av jobb försvinner. Personligen ler jag lite smått och påminns om ett avsnitt i serien Downton Abbey.

När elektriciteten kom föddes även en massa uppfinningar till hemmet som köksfolket i den populära serien får prova på. Kökschefen Mrs. Patmore sätter sig på tvären och vill absolut inte användas sig av elvispen i rädslan för att ”maskinerna” till slut tar deras jobb. Jag tror att det är en ganska illustrativ bild på var vi befinner oss i den digitala tanken och bekräftar att vi bara är i början av den digitala eran. Liknelsen med elektricitet är intressant, den visar att samma rädslor som fanns hos folk då finns hos oss idag gällande digitaliseringen där ”robotarna” till slut kommer att ta över allt. Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, släppte nyligen en rapport om att 450 000 jobb försvann i Sverige mellan 2006 och 2011 på grund av automatisering och digitalisering. I en färskare rapport som Reforminstitutet och Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, publicerade sommaren 2014 presenterades en svensk tillämpning av en metod som använts av Carl Benedict Frey och Michael Osborne (2013) inom ”Programme on the Impacts of Future Technology” vid Oxford University för att beräkna hur olika yrkesgrupper riskerar att ersättas av digital teknik. Där drogs slutsatsen att 53 procent av svenska jobb finns i yrken som kan automatiseras inom 20 år.

Hot eller möjlighet? Den fruktan som en del känner nu, kände säkert människor som befann sig i den industriella revolutionen. De ”gamla” jobben försvinner men nya jobb tillkommer. Och som jag skrev är detta en paradox som innebär att människan, ju längre tiden går, får jobba med det hen är bäst på; det mänskliga och det kreativa. Den nya generationen av medarbetare ökar sin närvaro på arbetsmarknaden och drivs, i allt högre grad, av autonomi, utveckling och syfte. Man vill välja sin väg själv, man vill känna att man utvecklas och man vill vara en del av en resa som engagerar emotionellt.

Nästa steg?

Jag skulle kunna skriva om att Artificiell Intelligens (AI) är inte längre ett framtidsscenario på film. Att Internet of Things (IoT), eller Internet of Everything (IoE) kopplar upp det mesta mot nätet och ger oss ett interface som möjliggör automatisk datainsamling och styrning av teknik. Wearables, eller den bärbara tekniken, har öppnat upp för en rad applikationer via de inbyggda sensorer som mäter steg, distans, puls etc. Men det som är kittet och den nya tidens olja, är data. Populärt uttryckt Big Data. Att just data är ett av de mest intressanta områdena blir uppenbart när vi tittar på ovanstående exempel – där det är datan som håller ihop allt.

I en undersökning från Accenture (Big Success from Big Data, april 2014) anger 9 av 10 företagsledare att Big Data kommer revolutionera verksamheten på samma sätt som internet en gång gjorde. 8 av 10 anser att de företag som inte nyttjar möjligheterna som Big Data ger, radikalt kommer förlora sin konkurrenskraft. De tre huvudsakliga användningsområdena som pekas ut är 1. Kundrelation och interaktion, 2. Produktutveckling och 3. Operativa processer och system (verksamhetens organisation). Här står vi nu, och det har bara börjat...

Sammanfattningsvis innebär utvecklingen framåt att:

De bolag som inte anpassar sina processer, kundrelationer och affärsmodeller till det digitala, riskerar att se marginaler falla, kunder försvinna och verksamheten bli utkonkurrerad av spelare som kanske inte ens finns på marknaden idag. De ledare som inte anpassar sitt ledarskap och driver engagemanget i organisationen runt förändringsresan riskerar att bli utstötta av den nya generationen hungriga medarbetare, som kräver en annan typ av ledarskap. Utan ett förändrat ledarskap är även risken att den nya generationen dräneras på energi av de bakåtsträvande i organisationen. De medarbetare som envist klamrar sig fast vid en tro att den kunskap och erfarenhet som byggts upp under 20 års arbete, gör att de inte behöver lära nytt, kommer få det svårt att göra nytta i den nya värdekedjan. Och den som inte tillför värde kommer kämpa ett tag men successivt bli ersatt av någon som vill mer.

Det var allt för den här gången och jag hoppas det skapar många tankar hos er där ute på företagen. Nu ska jag fila på nästa inlägg, som just nu, har arbetsnamnet; ”Olika generationer, olika perspektiv”.

Arash